Search

Det blev pannkaka av alltihop



Veckans inlägg är, hör och häpna, mitt tjugosjätte blogginlägg här på The Lange Times. Times flies, som vi säger. Det känns som om jag började skriva här alldeles nyss, men det är ett halvår sedan!


Nå, vad har hänt sedan mitt förra, något tvivlande, inlägg?


Jag har hållit en föreläsning om svensk omsorgshistorik och LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) på en folkhögskola. Jag har över 30 år i habiliteringsbranschen så jag vet vad jag talar om. Dessutom är jag historienörd på min fritid, vilket underlättar. Det är alltid kul och spännande att samla sina kunskaper och se om man dessutom kan förmedla dem på ett begripligt sätt. Det tycks som om jag kunde det. Kursdeltagarna var i alla fall nöjda.


Jag har läst tre olika manus för Lange Forlag, dels för att kunna ge Första intryck, dels en lektörsläsning inför ett kommande utlåtande. Det är alltid ett spännande arbete att få sätta sig med ett helt okänt manus och se vad det handlar om och hur det är skrivet. Det är ett av alla de sätt jag numera läser texter på. Det är som att koppla på och av något i hjärnan. När jag senare läser en bok läser jag på ett annat sätt.


I helgen som gick spelade in jag och min syster in ett nytt avsnitt av vår podd Mellan mörker och ljus. Den här gången hade vi läst George Orwells 1984. Vi har trätt in i dystopiernas tidevarv och till nästa avsnitt ska vi läsa Du sköna nya värld av Aldous Huxley, för den som har lust att haka på själva läsningen.


Apropå att läsa fick jag i veckan som gick Patti Smiths senaste bok Apans år av min kära hustru. Den är nu påbörjad och hittills verkar det vara just den tankebok jag hade hoppats på. Jag tyckte mycket om hennes bok M Train. Det är något med de där böckerna som inte bara berättar utan också låter en vandra med och krypa omkring i tankegångarna.


Jag har dessutom åkt på min tredje förkylning denna sommar. Det är som en loop. Möjligen har jag fastnat i en dramaturgisk kurva som inte går ta sig ur. Dock, snuvig och eländig kan jag ändå läsa manus och skriva i alla fall. Eftersom jag ändå inte får någon sjukersättning kan jag ju lika gärna jobba tänker jag. Reglerna kring karensdagar för oss frilansande egenföretagare är sk(r)attretande. Vi lämnar det därhän. Men ingen kan å andra sidan säga att jag inte får jobba då jag är sjuk. Jag gör som jag vill. Småföretagarens revolt!


Och nu, under tiden jag skrivit det här, har jag lagat fläskpannkaka, vilket kan vara en av de mest tillfredsställande maträtter man kan laga. Resultatet är fantastiskt fint. Och gott är det! Så nog blev det pannkaka av det till slut.

Som ni ser har jag alltså gjort lite mer än att bara tvivla sedan sist. Det känns ju ändå hoppfullt!